Igår var, som alla vet inte det bästa vädret för utomhusaktiviteter och själv var jag inte fullt så pigg som vanligt. Ett telefonsamtal för att skydda mot att mot motivationsfall när man stå i stallet och istället bestämmer sig för att rulla lindor. Mariell var självklart med. Som väntat var Guldfot efter tre dagars vila inte intresserad av gångarten skritt. Det kanske är på sin plats att här tala om att konstellationen Guldfot och Långben består av tre, där två av tre vill ha fart. Den tredje kallar sig förnuft och är en hopplös tråkmåns, tjurig som en gammal get.
Ja , mot Landön begav vi oss, med vinden (hade vi vänt åt andra hållet konstaterade vi på hemvägen hade turen inte blivit lång). Det blev en hel del miljö träning med traktor, lastbilar och vägskrapa och med Spirre brevid gick det galant. Det blev lite trav och nu hade Spirre vaknat också. Ute på Landön fanns det gräs, choklad, Spirre föredrog dock jord mmm...
Hemåt, galopp över en snöig äng, alltför jobbigt tyckte Guldfot och styrde med bestämda språng mot den istäckta vägen, iiiiiii tyckte Långben med snöklampar under hovarna i tankarna och lyckades avstyra det hela.
Efter att lugnat sig något blev det skritt på lång tygel hemåt med snön piskande i ansiktet.
Ibland är det skönt att komma in.