Vi lever.

Tänkte bara säga att Guldfot och Långben lever och frodas även om inte den här med inlägg kraftigt undernärda bloggen gör det.
Skön sommar på er alla.

Långben tycker om böcker!!!

Framtinad blogg

Nu börjar värmen komma så smått och på samma vis så tinar min blog och här kommer första nya inlägget på hmm... närmar en månad.
Ja det har hänt en del, hoppning, drerssyr, "Märeth turer" och ett klubbmästerskap i hoppning
-07.
Det är bara att nöjt konstatera att det går framåt. Guldfot har i det närmaste slutat sikta sina språng mot yttre stratosfären och hoppar nu endast med god marginal. Han bjuder bra på hinderna, börjar fårstå att det finns något som kallas taxering. Det bästa är dock att han verkar tycka att det är skitkul rent ut sagt. Hem från dagen fick vi en rosett av två möjliga. Vi startade 2st 50 cm clear round den först gick bra men något snabbt den andra slutade jag att rida i så då tyckte Guldfot att då behöver man inte hoppa. För träningens skull var det dock lyckat för då fick vi hoppa ett varv till 3 ritter till priset av 2.
Så nu är vi snart redo att ta oss an de riktigt höga höjderna (70 cm).

Löshoppning 19 jan.

Lägger upp några hoppblilder.

Jag behöver inte fundera så mycket över varför sadeln alltid försvinner under mig när vi hoppar. Här tas det i för kung och fosterland.

Tre fina rumpor i blandade kulörer.

Det här måste vi göra igen tjejer.

Plöjning av stallplan.

I dag hade jag tänkt rida ut i det fina vädret, men det blir sällan som man tänkt sig.
Jag har börjat med att borsta Guldfot ute mellan skacklarna dels för att avdramatisera och förknippa dem med något trevligt och dels blir det så dammigt om man står i stallet.
Idag kom vi inte längre än att borsta och leka leken flytta dig för jag bestämmer.
Sedan ägnade vi oss åt att sola och beta spirande vårgrönt (jag ägnade mig bara åt det förstnämda).

Långben åter från städernas stad.

Ja då var man hemma igen efter en omtumlande och underbar weekend.
Reseberättelse får den som är intresserad i muntlig form.
Men ostron bör ätas oftare en 1ggr/år och parisarna är iallafall de jag träffat mycket artiga tillmötesgående, trevliga och riktigt bra på engelska.

Borta bra men hemma bäst, efter middag och ombyte bar det av till stallet såklart, är man hästtjej så är man. Där mötte mig en vacker syn, i Guldfots box stod en American curly, hela ryggen var täckt av lerinpackade lockar. Ja alla har sina olika sätt att koppla av och hämta nya krafter, Långbens recept är vindruvor i fast och flytande form samt ost förståss vid Seines strand en solig eftermiddag. Guldfots består i att en likadeles solig dag leta reda på den djupaste lerpölen och rulla rulla rulla, det följs även av vissa tvåbenta men kostar då mycket pengar och kallas spa.

Dressyr i vårväder

Det var tänkt att dagen skulle innehålla dressyrpas samt några språng på hinder inför fredagens hoppning i ridhuset. Sofie, Mariell och Långben, Elin den eminente skulle hålla i det hela.

Nu blev det inte så. Sofie avbokade då Aritz skadades och Elin ville fullt förståeligt inte lämna hagen i dag då det plötsligt var en häst till där. Det ville varken jag eller Mariell heller om sanningen ska fram. Det är inte utan att man blir lite kär, en så underbar, modig, kelen och kavat liten dam, Lycko får nog det hon gör med att hålla reda på den där. Det är bara att önska välkommen till världen.

Men rida skulle vi och seriöst skulle det vara bestämde Mariell. För vakert väder och för sent dessutom blev det ridplanen. Underlaget var inte det bästa så tempot blev lugnt och passet inte så långt. Arbetade efter Theresas instruktioner med skänkelvikning, öppna och ställning på rakt spår, för ökad styrka och smidighet. Konstrade lite i början men arbetade sedan ärligt, tog även några fina galoppfattningar.

Galopperade sedan Bergevägen upp, rullade på i ett relativt lugnt tempo. Nästan uppe kände Guldfot och jag ett stort behov av att sträcka ut lite, hörde då några pip bakom mig, Mariell hade tydligen lite problem med balansen i nya sadeln när farten blev högre ...